Fantasieggande anatomi tänder på gränserna

Människans inre i genomsnitt av Lisa Jonasson, Bonniers Konsthall
25 januari - 29 april 2012

Lisa Jonassons märkliga fantasivarelser ställs ut i spetsen av Bonniers Konsthall nu i vår. Det är en färgexploderande utställning som både har ett yttre, som syns genom konsthallens fönster i form av gigantiska 2D-varelser och ett inre – i form av en intim utställning med ett fåtal verk i en planering som får mig att associera till en operationssal.

I mitten av salen, på operationsbordet, ligger en anatomi i en mänsklig siluett, På en plats måste det finnas lukt och utseende, saker, ljusförhållande och akustik (2012). Kroppen är klyvd i två delar och inuti finns organen som inte är organ utan snarare tankar, gestalter, symboler och mönster. Mönster som påminner om de som finns i native art och figurer som påminner om Hieronymus Boschs fantasieggande akrobater och världarna som omger dem.

Verkens titlar är berättande, som "Tänder på gränserna", "O store bebis" eller "Verksamheter som inte får störas" och detta styr tolkningen något. Om inte hade vi, utifrån våra olika kulturella normer kunnat tolka verken på vitt skilda sätt.
    
Jag älskar färg- och detaljrikedomen i Jonassons collage. Hon måste ha slitit sitt hår när hon klippte ut varenda litet finger, hår och varje partikel till bilderna. Varje färg är uppskruvad till maxvolym och om verken hade kunnat låta hade det varit festival spetsad med LSD. Det är som att en person med ett maniskt intresse för färgglada papper och små detaljer blivit ombedd att göra en betraktelse över mänskligheten och alla dess obegripliga företeelser.